Nu blir det ganska mycket text då det blev en tävling med det lilla extra som jag gärna skriver lite om. Vill man bara veta resultaten från Skälansjön samt slutställningen i Ådalsserien som Bössa nyss har skickat så får man skrolla ned en bit.
I ett ganska blåsigt men soligt väder avslutades Ådalsserien i Skälansjön på söndagen. I denna sjö kommer det ganska ofta upp några större fiskar än vad som är vanligt vid dessa serietävlingar. Inte alls några stora mängder men det är fina abborrar och även skapliga mörtar och de två föregående tävlingarna (den senaste för två år sedan) så har jag i tävlingarnas slutskede fått bättre fiskar.
Därför tänkte jag denna gång helt skippa fisket efter småfisk med finare grejer och kortspö så de lite längre och grövre spöna laddades med 5-8 grams flöten och 8:ans och 6:ans krokar och till och med håven var med denna gång. Jag begav mig till sträckan där jag tidigare avslutat för att denna gång börja där. Detta visade snabbt vara lyckat då jag särskilt under tävlingens första hälft fick fin utdelning med främst fina abborrar. När detta avtog så kom ändå hyfsat fina mörtar och abborrar upp under tävlingens gång. Vid invägningen stannade vågen på drygt 10 kilo och det blev tävlingens högsta vikt. Riktigt roligt när det man planerat och hoppats på slår in!
Under tävlingen hände en i alla fall för mig väldigt speciell grej som jag bara måste skriva om. Jag fiskade snett mot solen och vågorna vilket gjorde att blänket från vattenytan stundtals gjorde det lite svårt att se. När jag på 7-meterspöt cirka 10 meter ut fick på en cirka 350-grams abborre så fick jag kisa ordentligt när jag väl skulle håva in den med min 3-metershåv som jag hade liggande på en sten bredvid mig. Så ut med håven och abborren slank in. Jag halade in håven, vände mig om och skulle ta ett kliv inåt när jag tittar ned i håven och får se TVÅ identiska abborrar ligga i håven. Den ena sitter i kroken och den andra ligger lös. Håret reser sig på mina armar, jag ser mig om för att se om det är nån j-vel som driver med mig men det har alltså hänt på riktigt! Den andra abborren måste alltså följt efter den jag hade på kroken och självmant åkt in i håven utan att jag märkte något. Att abborrar följt efter en annan krokad abborre har jag förstås sett men inte att det blivit så här. Detta gjorde en ovanligt bra fiskedag ännu bättre och något liknande får jag inte uppleva igen. Vill påpeka att jag vid invägningen berättade hur det hade gått till och att den okrokade abborren kunde tas bort men "Bössa" valde att ta med den. Ett sånt här exempel lär inte tas upp i regelbeskrivningen men en håvad (om än omedvetet) fisk lär inte få räknas då den måste vara riktigt krokad. Kul var det i alla fall och ett fiskeminne för livet blev det.
Nu är tyvärr Ådalsserien över och den roligaste delen av säsongen lider mot sitt slut men fler mindre tävlingar lär det bli och om två helger är det förstås två fina tävlingsdagar som Storfiskarna arrangerar. Apropå arrangörer så skickas ett tack Ådalsseriens tävlingsgeneral Kenneth Byström som år efter år håller i arrangemanget på ett mycket bra sätt och jag hoppas att det blir många år till!
Resultat Skälansjön:
Damer:
- Karin Hofling 1774g
- Mikael Wiström 10858g
- Håkan Jonsson 6238g
- Robin Jonsson 5649g
- B-L Svanberg 4588g
- Hans Borgström 4565g
- Peter Vinqvist 3781g
- Ulf Backlund 3420g
- Roland Andersson 3363g
- Gösta Karlsson 3104g
- Peter Forsberg 2746g
- K-J Burström 2726g
- Bengt Pettersson 2284g
- Rolf Borgström 1822g
- Kenneth Byström 1716g
- Bo Ljung 1660g
- Thomas Viström 1630g
- Jan Liif 1610g
- Ove Johansson 1140g
- Sture Wallin 1049g
- Pejje Pejryd 944g
- Roger Hofling 476g
